Även om veckan ha gått fort kunde inte fredagen kommit segare. Idag är de 3 månaders vaccination för lille Hugge. Jag minns hur Alice skrek, skrek och skrek.. Hela vägen hem från bvc.. Fast hon är ju makalös.. Om hon slår sig så de gör riktigt ont så kan hon inte lugna sig. Det går inte. Hon skriker tills hon somnar, och DÅ blir hon lugn. Alltid varit sån. Hugos mage brukar ju sätta igång om han får skrika, så han har jag aldrig knappt hört skrika för ingenting annat än magen. Få se hur han tar detta.

2 dagar på rad har de varit skrikfritt här hemma. Igår var han relativt glad med. Jag var såå trött... Vid halv 21 la jag mig i sängen med honom jämte och försökte sova. De gick inte. Han började skrika som en besatt och då var de bara att flyga upp fort som attans och försöka lugna han innan magen satte igång. De gick. Han lugnade sig snabbt och blev glad igen. Så höll vi på i 2 timmar.. Han ville verkligen inte ligga ner, han var inte trött såklart! Han somnar ju alltid runt 23 när han skrikit klart! Så han var inte trött och ville ju inte sova då.. Dum man kände sig när man väl kom på de. Och till slut, strax innan 23, så somnade vi alla så gott och sov hela natten till 20 i 6=)

Jag äter inget annorlunda, gör inget annorlunda nu än innan. Så tänk om de är på väg att vända!

Visseligen så har han varit så orolig de 2 senaste kvällarna. Jag måste prata, vyssa och skojja med honom hela tiden.. Får knappt titta åt ett annat håll.

Nu mera kaffe, sen diska lite och klä på lite barn och möta Emma och pojkarna nere i stan. Kika lite på h&m och efter de bvc.